Jag vill ha en Ford Mustang!

Idag har jag gått i kyrkan för första gången i USA. Det var väldigt mycket folk och faktiskt inte jättekristet. Det påminde faktiskt om en välgörenhetskonsert. Församlingen vi var till satsar mycket på att hjälpa andra och att man ska vara en ”bra rik” och inte en ”dålig rik”. ”Bra rik” blir man genom att skänka pengar till någon som behöver dom bättre. Kyrkan var i stort sett en välgörenhetsorganisation och pratade under hela gudtjänsten bara om att hjälpa andra. Dom hade även ett band som spelade lovsånger som var ganska bra.

Lovsånger

Det är ju kul att ha varit och upplevt den amerikanska kyrkan när man väl är här. Jag hade väl hoppats på en kyrka inriktad lite mer på gospel och halleluja men det var kul ändå. I det stora hela tycker jag att kyrkan hade en vettig syn på livet men det är lätt hänt att man förlitar sig lite för mycket på kyrkans ledare och tror att allt den säger är sant.

Vi åkte dit med en koreansk tjej som också går på Musicians Institute. Hon hade en Ford Mustang som vi klämde in oss 5 stycken i. En sån drömmar man ju såklart om att ha. När jag flyttar till Los Angeles köper jag en ;) Nåt som däremot skär lite i hjärtat är att den var automatväxlad. Att sätta in en automatväxlad låda i en sportbil är ju som att sitta ner och kissa. Lite bekvämare men inte alls lika roligt!

Mustang

Innan middagen var jag ute på berget och sprang en sväng. Flera gånger i rad har jag mött samma kille på vägen upp. Han är lätt att känna igen för att han kan inte gå utan har som en ställning han stöttar sig på. Nästan som en rullator fast utan hjul. Det ser riktigt jobbigt ut när han tar sig fram väldigt sakta upp och ner för dom branta backarna. En tanke slog mig idag när jag mötte honom. Tänk vilken kämparglöd och envishet han måste ha för att klara av att gå den sträckan han går varje dag. Vad skulle jag göra för att motsvara den kraft han lägger ner? När man tänker på det inser man hur lat man egentligen är och hur mycket mer man kan ta till vara på livet. Jag hoppas att min inställning till livet påverkas tack vare detta möte och att jag kan tänka på honom varje gång det tar emot.

Det där är inte den killen, det är min kompis Martin ;) Men man
kan se berget bakom :)

Ikväll försöker jag skriva en låt till ”Special Topics in Music”. Det blir en Bluesig låt med lite humoristiskt tema. Vi får väl se om Russ gillar den imorn!